Go
- Vet du vad?
- Nej, svarade jag
- På fredag fyller jag år!
- Jaha, sa jag, lite "förbluffad"
- Grattis i förskott, skyndade jag mig att lägga till...och så fortsatte konversationen lite till
Det är det härliga och roliga att ungarna är liksom inte rädda för att prata med en och det är inte sådär krångligt att man måste känna personen innan man snackar som man själv är. Man har ju varit sån själv som tur är, fast jag var väl typ den blygaste ungen som har stått i ett par skor när jag var liten, men ändå. Det är liksom coolt, man kör på bara utan att bry sig om "vuxengrejer" och andra krångligheter. Det är najs!